Allt det roliga, Just nu, Livet

För ett år sen bodde jag hemma, levde på studiebidrag, kunde inte tvätta, laga mat och ägde inget ICA-kort.
Men det var för ett år sen det.

Nu bor jag själv, har många jobb (om än med skiftande längd och inkomstvariabel), tvättar, lagar och handlar på ICA med eget kort.
Och jag trivs!

Självklart kommer jag hem ibland, som idag t ex, Fars dag och allt.
Och jag har ju ännu ingen dator, men tror inte jag kommer skaffa nån än på ett tag heller, för trots de många jobben så genererar de inte så tokmycket pengar, men jag klarar mig bra iaf.

Har haft det grymt bra de senaste veckorna, eller iofs det senaste året också för den delen, men så mycket orkar jag inte skriva.
Åkte iaf till Norge med KRIK (Kristen Idrottskontakt) förra onsdan, för att besöka vår moderorganisation i landet i väst. Väldigt trevligt, många trevliga människor, spännande samtal, en hel del idrottande, och Oslo på höst/vintern var inte dumt det heller.
Sen stannade jag kvar i Uppsala/Stockholmstrakten när flyget åter landade i Sverige, och passa på att gå litegrann på Livets Ords ungdomskonferens Youth 07, och träffade några gamla vänner där med. Schysst å bo 11 pers i en 2:a, kärlek överallt.
Grymma möten på Livets Ord också btw.
Sen ner till Stockholm, såg Nisse Landgren live, sjukt bra! Och även att hälsa på några gospelkamrater, å innan jag åkte hem hann jag tillome med att besöka Dansens hus och se Cullbergs nya kreation. Spännande.

Den här veckan har jag spenderat mycket tid på Mellansel, we like!
Men även jobbat en dag, sen spetsade jag mitt eget öga på en kvist, så vila ordinerades av farbror doktorn, tillsammans med antibiotisk salva.
Har hängt mycket på kyrkan i helgen också, härligt, och mer kommer det att bli.
Livet känns liksom stabilt.

Over and out from Mr. Gelfgren in the eter!

Bittersweet, Hallelujah Moments, Just nu

Ett favoritcitat från en favoritfilm, men också en sanning med substans.

Har svårt för det här med avsked, eller kanske inte just så mycket avskedsfasen, men utan det faktiskt i att inte ses igen på si eller så lång tid.
Gör väldigt mycket väldigt ofta, vilket resulterar i att jag, ganska ofta inte hinner med så mycket reflektion kring saker och ting vid dess slutpunkt. Har jag tur så får jag en lugn stund nån gång ibland då jag kan få sätta mig ner och ta det lugnt, slappna av lite och tänka efter på/om/hur den senaste tiden förflutit.
Men alltför ofta så finns den tiden inte, nåt som inte brukar röra mig nämnvärt förrän jag inser att jag faktiskt saknar människor, gemenskap, upplevelser, och då kan det vara svårt att få tag på känslan eller personen igen.

Ska försöka varva ner mellan upplevelserna lite oftare framöver. Kanske varva ner en extra gång och tänka igenom saker och ting.
Som nu till exempel.
Har haft en underbar dag, med fotboll, lovsång, bön, gemenskap, skratt och gråt.

Nu i efterhand så får man samla tankarna och se över allt som hänt och sagt, bygga vidare till nästa tillfälle man får chansen att återse en gammal kamrat, eller be för någon som betyder mycket för en.

Vet i alla fall att framtiden är ljus, oavsett om jag tänker mer eller mindre.
Bara att den kan bli ännu lite mer innehållsrik om jag faktiskt slappnar av ibland.
Så: Let's do it! He ä bar' å åk!

Film, Funderande, Social kompetens, Vackert

Har sett väldigt mycket film de senaste veckorna, grymt trevligt för det mesta, och har faktiskt lyckats pricka in väldigt många bra och tänkvärda filmer också.
Tänkte försöka lista några av dem, eller kanske mer bara föra en monolog kring filmväsendet för en stund, och sen berätta om filmer som setts på senaste, lite om sällskapet, och framtida visningar som kan anses vara intressanta för folk i allmänhet och mig i synnerhet.

För det första så känns det väldigt aktuellt och bra att snacka litegrann om hur viktigt det är med bra och gott sällskap när man ser på film. För ser man på en bra film med dåligt sällskap så kan hela upplevelsen bli förstörd, och likadant så kan en ganska dålig film räddas av bra sällskap!
Har väldigt bra vänner av film, många kunniga, intresserade och roliga människor i min närhet som gillar film. Och som gillar olika filmer, så för mig som allätare så är det skönt att ha mycket och många att välja på när det gäller filmval.

Sen så måste jag också få säga att det görs en del film som tyvärr är fantastiskt dålig, t ex en som jag halvsov mig igenom igårkväll, Idiotrepubliken, att man ens får göra så dålig film!
Hmm... en varning, se den inte, om du inte är grymt sugen på att somna i förtid.

Annars så har jag som sagt lyckats pricka in grymt många sevärda filmer de senaste veckorna. Däribland kvällens The Last King of Scotland, väldigt bra film, "based on a true story", om Ugandas diktator Idi Amin. Grymma skådespelarinsatser och även schysst sällskap framför tv:n gjorde en väldigt bra summa av kvällen!
Sen har jag sett en annan "true story"-film i veckan också, Blood Diamond, om diamanthandeln i Afrika, spännande, lagomt klyschig och bra budskap! Sällskapet också väldigt trevligt :)

Såg en lite annorlunda film i tisdagskväll, The Prestige, om två illusionisters kamp för "den perfekta" upplevelsen. Blev sugen på att se The Illusionist, och även på att gå på nån magikers uppvisning. Men grymt bra film det med, sevärdhetsfaktor = hög!

Lite om vad som passerat mina ögon de senaste dagarna.
I framtiden finns en hel del biobesök inplanerad, om än inte till punkt och pricka än.
Men HP är en självklarhet, liksom The Simpsons Movie!
Såg Transformers i förra veckan, och säger bara: Octimus Prime!

Det var väl ungefär allt för nu.
Over and Out, sleep tight!

Bittersweet, Otippat, Kvällshäng

Har börjat mitt tredje jobb för sommaren nu, ett som liksom de två tidigare passar mig väldigt bra. "Vi på Stadium vill inspirera till ett aktivt, roligt och hälsosamt liv".
So, what say you?!
Får man utmana litegrann, löpa i sommar å må bättre, gärna me ett par nya skor på fötterna;)

Annars så leker livet också förträffligt, fick lön härom veckan, en saftig en, men misstänker dock att ingen skatt blivit dragen tyvärr, kan bli lite kinkigt, men va gör man, skönt me pengar iaf:)
Å lägga har man på g också, tillome möblerad, så IKEA imorrn blir/blev inställt, skönt säger jag, illa säger mamma:D

Men för att övergå till lite seriösare grejer.
Stod på hygget (var ledig tisdag från sportbutiken, så passade på att jobba lite extra:P) i förra veckan och funderade över livet.
Gillar verkligen personer som går mot strömmen, som lever lite sitt eget liv och har sin egen stil. Finns tyvärr inte så många kvar, så många som rättar in sig i ledet och bara flyter med, den påklistrade glädjen, gemenskapen betyder mer än vad hjärtat egentligen vill.
Säger inte att jag inte tillhör den här kategorin, men vill och försöker göra mer för att inte bara bli ännu en fisk i strömmen utan en som vågar säga ifrån och göra lite revolt mot dagens normer och ideologi.

Bara den saken att försöka möta dagen med en ny förundran över storheten i det lilla, att le mot nån som inte ler tillbaka och alltid göra sitt bästa för att om möjligt glädja någon annan, det ska jag försöka kämpa för inom den närmsta framtiden!

I mitt jobb så ingår det att ha en positiv anda även mot den mest krävande kunden, vilket efter lite eftertanke verkar nästan befängt, att det ska krävas ett jobb för att man ska hjälpa varandra och le och vara glad?!
Känns som att glädje, hjälpsamhet och vänlighet inte direkt växer på träd nuförtiden.
Ändring!

Hehe, lyssnar på Mr. Marley nu, vilket geni!
Skön musik som det svänger som bara den om, och med små funderingar om livet som räcker länge.
Eller vad sägs om titlar som:
Could You Be Loved? Hmm...
Is this love (that I'm feeling)
So much trouble in the world

Och den självklara, men otroligt jobbigt sköna:
No Woman, No Cry.

Peace Out från Mr. D.

Mitt liv, Trött, Tro

Känner mig ganska totalt slut.
3 veckor som konfaledare tar verkligen knäcken på en, speciellt när man tränar, sjunger och gör allt annat än sover på nätterna också.
Har dessutom inte haft en ledig stund på hela tiden där, då jag inte sysselsatt konfirmander, har jag rensat poolen, lagat mat, förberett lektioner, you name it, I've done it, typ.

Men nu är det iaf slut. Tråkigt nog, känner redan en saknad, missar ju konfirmationen imorrn också pga fotbollen.
Men främst känner jag nog tomheten ändå. Den finns där, trots allt.
Klarar mig genom än en gång, men tomheten behövs på något sätt för att balansera tillvaron tror jag.

Fil 4:13 "Allt förmår jag genom Honom som ger mig kraft."